Forskningsprojekt

På denna sida finner du en förteckning över institutets samtliga pågående projekt. Projekten är indelade efter forskningsenhet och forskningstema.

Institutsövergripande projekt

Stockholm Stress Center
Stockholms Stress Center är ett tvärvetenskapligt centrum för forskning om arbetsrelaterad stress och hälsa. Centret finansieras genom ett anslag på 50 miljoner kronor under tio år från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS).

Stockholm Stress Center består av sex samarbetande forskargrupper från Stressforskningsinstitutet och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet sant från Institutionen för klinisk neurovetenskap samt Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet. Inom ramen för detta samarbete är syftet att bygga ett forskningscenter med internationellt framstående forskning inom området arbete, stress och hälsa.
Stockholm Stress Center

Projekt inom enheten för biologisk psykologi och behandlingsforskning

Utbrändhet, sömn och serotonin
Denna studie ingår i ett större projekt som finansieras av försäkringsbolaget Alecta. Projektet är inriktat på att förstå trötthet och störd sömn hos utbrända. Syftet med studien är att undersöka om dålig sömn hos utbrända kan relateras till förändrad känslighet i serotoninreceptorer.
Projektbeskrivning (pdf)

Minskad stress bland personer i arbetslivsintroduktion
Detta projekt avser att ge en bild av den hälsorelaterade och psykosociala livssituationen hos en representativ grupp om cirka 500 individer som omfattas av Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion. Projektet riktar sig till män och kvinnor som är registrerade som arbetslösa vid några utav Arbetsförmedlingens lokalkontor i Stockholm och vars rätt till sjukpenning eller ersättning löper ut under 2010.
Projektbeskrivning (pdf)

Driver drowsiness and distraction detection by sensor fusion
Projektet bedrivs inom ramen för VTI:s fordonsforskningsprogram och syftar till att genom fusion av sensorer/indikatorer på sömnighet varna förare som är för sömniga för att köra. Inom ramen för projektet genomförs två experiment på väg med instrumenterad bil med sensorer som mäter olika körprestationsmått som hastighet, sidoläge och rattvinkel. Sammantaget omfattar projektet 45 förare som kört under 3 betingelser. Arbetet bedrivs i samarbete mellan fordonsindustrin, VTI och Stressforskningsinstitutet.
Projektbeskrivning (pdf)

Arbetstider inom vården med inriktning på hälsa och säker vård
Denna litteraturstudie avser att sammanställa aktuell forskning rörande nattarbete, hälsa och säkerhet. Studien är initierad och finansierad av Vårdförbundet och syftar till att vidga kunskapen i kommuner, landsting och arbetsgivare om hur skiftarbetsrelaterad ohälsa kan förebyggas, hur hög patientsäkerhet kan säkerställas och hur man kan göra nattarbete mer attraktivt för både arbetstagare och arbetsgivare.
Projektbeskrivning (pdf)

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman?
Projektet beskriver gemensamma kriterier för skiftscheman som upplevs som "bra" respektive "dåliga". Dessa kriterier kan sedan erbjudas företag och fackföreningar i syfte att minska belastningen på skiftarbetande personal. Metoder som används är bl.a. fokusintervjuer med grupper av skiftarbetare samt inventering av befintliga skiftscheman.
Projektbeskrivning (pdf)

Utmattningssyndrom - resultat av behandling och rehabilitering
I denna studie utvärderas effekten av behandling och arbetslivsrehabilitering för den totala gruppen om 600 av Stressmottagningens patienter på såväl kort som lång sikt. Studien undersöker även vilka faktorer som kan hindra/underlätta återgången till arbete samt belyser betydelsen av återställd sömnfunktion för återgång till arbete. Utöver detta förväntas projektet leda till en central datasamling inom det behandlarnätverk i Stockholm som samarbetar runt stressrehabilitering för att kunna utföra långsiktiga uppföljningar.
Projektbeskrivning (pdf)

Stress, trötthet och sjukskrivning
I ett samarbete med försäkringsbolaget Alecta genomförs ett flerårigt projekt med syfte att undersöka kopplingen mellan stress, sömnfragmentering och funktionsförmåga, kopplat till olika signalsubstanser i hjärnan. Här ingår också försök med att experimentellt fragmentera sömnen för att simulera utbrändas nivåer av fragmentering.
Projektbeskrivning (pdf)

HORIZON: ett EU-projekt om trötthet till sjöss
Projektets huvudsyfte är att studera trötthet och prestation till sjöss genom användning av moderna simulatorer (för brygga, maskinrum och last). Scenarierna ska vara så realistiska som möjligt och baseras i stor utsträckning på olika vaktscheman och hur dessa påverkar möjligheten att få tillräckligt med sömn mellan arbetspassen och trötthetsnivån under arbete. Målsättningen med projektet är att utveckla optimala vaktscheman som kan minimera riskerna med trötthet och möjliggöra hög säkerhet.
Projektbeskrivning (pdf)

Programstöd: Utbrändhet och återhämtning
Projektet är ett programstöd för att möjliggöra fördjupningar i forskargruppens studier av utmattningsyndrom och återhämtning. Frågeställningen är i första hand vad som händer fysiologiskt och psykologiskt med sömn och vila under utbrändhetsrisk, under utbrändhet samt under behandling för utbrändhet (inkl. behandling av sömnstörning). Resultaten hittills visar att hög grad av utbrändhet är relaterad till störd sömn och sömnighet under dagen. Återgång till arbetet efter utbrändhet predicerades av en minskning i trötthet under behandlingsperioden.
Projektbeskrivning (pdf)

Hur påverkar stress sömnen?
Projektet undersöker hur stress hos lärare påverkar sömnen. Lärarna jämförs under två betingelser: låg stress och hög stress. Hög stress förekommer främst i slutet av terminen när betygen ska sättas. Både subjektiv sömnkvalitet och fysiologisk sömnregistrering genomförs. Preliminära resultat visar att hög stress påverkar sömneffektiviteten negativt, dvs. man får lite mer störd sömn. Sömnlängd och mängden djupsömn påverkas inte av hög stress.
Projektbeskrivning (pdf)

Självvalda arbetstider
Syftet med detta projekt är att undersöka hur individer väljer arbetstider och om valet av arbetstid har något samband med hälsa och välmående.
Projektbeskrivning (pdf)

Långtidsfrånvaro, trötthet och sömn
Detta är en prospektiv epidemiologisk studie, där man med hjälp av befolkningsbaserade registermaterial studerar eventuella samband mellan sömnstörning och långtidssjukskrivning. Resultaten visar att både sömnstörningar och trötthet predicerar långtidssjukfrånvaro. Individer som kommer tillbaka i arbete efter långtidssjukskrivning uppvisar en minskning av sömnbesvär.
Projektbeskrivning (pdf)

DR0WSI – trötthet i trafiken
Projektet handlar om trötthet och trafiksäkerhet. Det är ett samarbete mellan Stressforskningsinstitutet, VTI, Chalmers, Autoliv, Vägverket, Volvo Personvagnar samt Volvo. Stressforskningsinstitutet ansvarar för det grundläggande forskningsarbetet och den kunskapsgrund som ska möjliggöra en vidare förståelse för trötthet i trafiken. Studierna visar att trötthet är vanligt förekommande i samband med nattkörning och att körning i VTI:s bilsimulator leder till högre grad av sömnighet jämfört med körning på riktig väg. Det finns också stora individuella skillnader när det gäller hur sömnighet påverkar körförmågan. En studie av långtradarförare visade att 70% av deltagarna avbröt nattkörningen till följd av trötthet.
Projektbeskrivning (pdf)

Trötthet i trafiken: ERA-Net
Projektet handlar om trötthet i trafiken och drivs genom ett samarbete mellan forskare från Frankrike, Nederländerna och Norge samt från Sverige; Stressforskningsinstitutet och Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Frågeställningen är hur många trafikolyckor som kan bero på trötthet hos föraren samt hur trötthet i trafiken kan motverkas. Huvudsyftet är att undersöka betydelsen av trötthet och sömnighet vid trafikolyckor samt att undersöka om vanliga motåtgärder kan få förarna att vara mer alerta.
Projektbeskrivning (pdf)

Ljus i kontrollrummet vid Forsmark 3 anpassat till skiftschema för optimering av synergonomi, vakenhet och återhämtning
Genom en rätt utformad ljusteknik vill detta projekt underlätta anpassningen till udda arbetstider och arbete i kontrollrumsmiljö utan naturligt dagsljus. Resultaten ska ligga till grund för kommande ljusutformningar i Forsmark 3 och kan komma att ha stort inflytande på ljusförhållanden i fönsterlösa rum och vid arbete på udda tider framöver.
Projektbeskrivning (pdf)

Stress i gymnasieskolor – en interventionsstudie
Projektet är en interventionsstudie vid tre gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Syftet med detta projekt är att förändra gymnasieelevernas stressbeteende och irrationella föreställningar som bidrar till inadekvata sätt att bemöta och hantera de inre och yttre krav som kan leda till utmattning.
Projektbeskrivning (pdf)

Projekt inom enheten för epidemiologi

Arbetsrelaterade psykosociala faktorer och hälsa i undergrupper:-individ-deltagare-data metaanalys
Det övergripande målet med projektet är att belysa effekterna av psykosociala arbetsförhållanden på kroniska sjukdomar, funktionsnedsättning och dödlighet i specifika grupper av anställda. Projektet genomförs inom ett konsortium bestående av ansvariga för ett antal större europeiska kohortstudier i Finland, Sverige, Danmark, Tyskland, Frankrike och Storbritannien.
Projektbeskrivning (pdf)

Sjuknärvaro – faktorer och konsekvenser
Projektet har beviljats medel för att studera sjuknärvaro i olika epidemiologiska material. Syftet är att beskriva prevalensen av sjuknärvaro i olika populationer, studera sambanden mellan sjuknärvaro och sjukskrivning samt studera arbetsmiljö som prediktor för sjuknärvaro. Vidare undersöks sjuknärvaro som prediktor av framtida hälsa, funktionsförmåga, sjukskrivning och förtidspension. Inom ramen för projektet studeras även möjliga mekanismer som länkar sjuknärvaro till framtida ohälsa. För närvarande pågår prospektiva analyser av sjuknärvarons konsekvenser. Arbetet genomförs i samarbete med forskare i ett internationellt nätverk för forskning om sjukskrivning, kallat SARC.
Projektbeskrivning (pdf)

Arbetsvillkor och hälsofrågor i samband med omstruktureringar i arbetslivet
Globalisering, tekniska förändringar, strukturella förändringar på arbetsplatsen, avindustrialisering, omlokalisering och stora ekonomiska omstruktureringar påverkar arbetsmarknaden och därigenom enskilda arbetstagares liv och välbefinnande i Europa. Dessa mönster av ekonomiska förändringar kan ha en betydande inverkan på den europeiska befolkningens hälsa. Studien med en ”case-control” design, syftar till att undersöka förhållandet mellan hälsa och omstruktureringar i Frankrike, Storbritannien, Sverige och Ungern.
Projektbeskrivning (pdf)

En longitudinell studie av konflikten mellan arbete och privatliv och dess konsekvenser för hälsan
Denna studie syftar till att undersöka obalansen mellan arbete och privatliv som är en av de största psykosociala riskerna idag. Detta innefattar bland annat att identifiera strategier som kan hjälpa människor att förena arbete med familjeliv vilket ska utmynna i modeller som underlättar skapande av balans mellan de två sfärerna.
Projektbeskrivning (pdf)

Hälsoutveckling i förhållande till större livsförändringar
Denna studie syftar till att undersöka långsiktiga förändringar i hälsa och välbefinnande för personer som genomgår avsevärda livsförändringar i senare skeden av arbetslivet/i tidig pensionsålder och klargöra hur arbetsrelaterade, individuella och samhälleliga faktorer påverkar och ändrar utvecklingen. Undersökningarna baseras på befintlig data från den franska Gazelkohorten samt data från andra redan befintliga kohorter. Studien kommer att omfatta jämförelser av resultat från samarbetsparter i Finland, Sverige och Storbritannien för att undersöka olika yrkessammanhang och socialpolitiska sammanhang som bestämningsfaktorer för hälsoutvecklingen.
Projektbeskrivning (pdf)

Arbetsplatskonflikter, arbetsmiljö och de anställdas hälsa
Konflikter på arbetsplatsen utgör en riskfaktor för långtidssjukskrivning, visar tidigare forskning. Projektet ställer frågor som syftar till fördjupade analyser av olika omständigheter på detta tema i en kedja av arbetsförhållanden, arbetsplatskonflikter och hälsa. Den praktiska betydelsen av denna studie ligger främst i att projektet kan erbjuda en vidgad tolkningsgrund av stressorsaker i det nutida arbetslivet.
Projektbeskrivning (pdf)

Programstöd: Strukturella förändringar i arbetslivet
Detta programanslag möjliggör en sexårig planering för flera arbetsmiljöstudier baserade på bland andra databaserna i SLOSH, RALF- och WOLF-databaserna samt för internationella jämförelser via den franska GAZEL-studien och den brittiska Whitehall II-studien.
Projektbeskrivning (pdf)

SLOSH – en longitudinell studie
Studien Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH) påbörjades 2006 och syftar till att studera komplexa samband mellan arbetsorganisation, arbetsmiljö och hälsa. SLOSH bygger på 2003 och 2005 års arbetsmiljöundersökningar (AMU). Den första uppföljningen gjordes i mars 2006 genom utskickande av frågeformulär till samtliga 9 200 personer som besvarade AMU 2003. Under 2008 genomfördes den andra uppföljningen, då även de som besvarade 2005 års AMU inbjöds att medverka. Frågeformulären skickades då ut till sammanlagt 18 915 personer. Fortsatta uppföljningar är planerade till vartannat år.
Projektbeskrivning (pdf)

Kvalitetstestning av mätinstrument för stress och mental ohälsa
Studien syftar till att kvalitetstesta ett antal instrument som avser att mäta stress och psykisk ohälsa. Med hjälp av frågeformulär som besvarats av personer i arbetsför ålder i Stockholms län, jämförs skattningar på etablerade och nya eller alternativa mätinstrument för krav, kontroll, stöd, uppvarvning/långtidsstress, depression och utbrändhet.
Projektbeskrivning (pdf)

Sjukskrivningsforskning – ett internationellt samarbete
Stressforskningsinstitutet är en part i projektet Sickness Absence Research Collaboration (SARC): ett internationellt samarbete kring epidemiologisk forskning om sjukskrivning som riskmarkör och riskfaktor. Här undersöks sambanden mellan sjukskrivning och risken för framtida hälsoproblem, förtidspensionering och död. I SARC deltar främst forskare från Finland, Frankrike, Storbritannien och Sverige. Projektet beräknas producera 10-15 publikationer i internationella tidskrifter och planeras leda fram till ett större internationellt samarbetsprojekt med fokus på longitudinella studier av hälsoutveckling.
Projektbeskrivning (pdf)

Stressrelaterade hörselproblem i arbetslivet
Hörselproblem är vanligare hos individer som exponeras för olika former av stress (t.ex. hot om uppsägning/konkurs, stressrelaterade symtom) och hos dem som sover dåligt. Projektets huvudsyfte är att identifiera individer med en ökad mottaglighet för stressrelaterade hörselproblem (t.ex. ljudkänslighet, tinnitus och hörselnedsättning) och därmed minska risken för negativa arbetsmiljökonsekvenser och långvarig sjukskrivning.
Projektbeskrivning (pdf)

En panelstudie av samband mellan psykosocial arbetsmiljö, återhämtning och depressiva symtom
Projektet syftar till att studera samband över tid mellan psykosocial arbetsmiljö, återhämtning och depressiva symptom samt användning av antidepressiva läkemedel i Sverige och Danmark. Projektet syftar också till att testa, bekräfta och giltiggöra en självskattad depressionsskala (en kortversion av Symptom Checklist 90) med hjälp av registerdata. Projektet baseras på data från officiella register, bland annat från det nya läkemedelsregistret och SLOSH-studien.
Projektbeskrivning (pdf)

Fristående projekt inom Tema: barns och ungas livsmiljö

Våld och övergrepp mot barn och kvinnor i rättsväsendet
Projektbeskrivning (pdf)

Tv-spel – stress och sömn hos unga individer
Projektbeskrivning (pdf)

Redaktör: Sofia Lagergren

Källa: Stressforskningsinstitutet

Uppdaterad: 2010-06-28


Stressforskningsinstitutet
Stockholms universitet, SE-106 91 Stockholm | Tfn: 08-16 20 00 | Kontaktuppgifter